Truly mixed | heaven & earth 'n everything in between

Upp, lite trött efter lite senare kväll än tänkt. Frukost och så iväg mot Stockholm och Bro Glasbruk. Spännande. För idag var det dags att få en julklapp. En upplevelse. Att få prova att blåsa glas.

Bro Glasbruk är ett mindre glasbruk och det kändes personligt och trevligt att komma dit. Spännande är också det som står på deras hemsida, att det är förmodligen världens mest miljövänliga glasbruk. Hyttan värms upp av biogas som kommer från en sopstation en bit bort. Dvs, energirik gas som finns, oberoende om den används eller inte och nu används den till att hålla hyttan brinnande. Hyttan värmer även upp hela lokalen, ingen annan uppvärmning behövs fick vi veta. Allt glas som blåses kommer från återvunnet glas. Allt ifrån återvunnet fönsterglas och miljövänligt kristallglas till bildskärmar. Kan man annat än gilla det?

Det var jättespännande att få prova att blåsa glas. Vi fick ju förstås hjälp med alla moment men det var kul ändå. Tom blåste en liten rosa skål och jag en vit glaskula. Det var så intressant att se hur glaset hanterades, hur extremt varmt det är, men att det ändå snabbt kallnar vid hanteringen. Eller ja kallnar så att det inte går att forma vill säga, det är fortfarande säkert ca 1000 grader.

När vi hade blåst våra föremål köpte vi fika och så pratade vi med ägarna som gav en massa intressant information och jag berättade om min idé. Fick ett jättebra gensvar, det var bara att sätta igång egentligen, att börja leka med ord och fundera på färg och form. Det kändes som en kick att uppleva att allt är möjligt.

Middag på Pontus restaurang på Brunnsgatan i Stockholm blev avslutning på kvällen. Gott och trevligt! En jättefin dag, en upplevelse som julklapp/present är speciellt. ♥

Jaa…nu är det dags att ändra riktning även i den yttre världen kan man säga. Den här veckan har jag några saker på min lista som kommer att hjälpa med till det.  I förrgår skissade jag upp lite enkla “ritningar”. Jag tar mikrosteg men huvudsaken är att det inte står stilla. När jag tänker på slutresultatet känns det väldigt roligt samtidigt som jag känner mig ganska förvånad över vad jag håller på att förverkliga. Jag? Göra det här? Eh va? I tanken, inga problem, men på riktigt! Oj.

Bland annat två telefonsamtal står på min lista och ska vara fixade innan fredag.

Nu ett par dagar har jag gått omkring med en märklig känsla! Det har varit en väldigt skön känsla, men jag har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är. Idag kom jag på det! Jag är verkligen i väntans tider. Ja, det är sant! Förut har jag sagt att jo, jag vill, jag vill. Det och det, och jag det där vill jag också. Så har jag pratat om planer hit och planer dit. Den ena mer suverän än den andra. Eller det är ju mest Tom som fått höra och kanske ytterligare en och annan kär närstående som lovat hålla tyst.

Men, nu har det börjat bli konkret. Det börjar synas! Jag är 99% säker, skulle vilja säga 100%, eller varför inte 110%, för en sak är säker. Varför inte slå till med övertygelse och passion när det finns så stor tro och hopp?! Och nej, jag tänker inte betyga vad väntans tider betyder…huvudsaken är att jag vet vad det är. Och det är förstås inte vad de flesta tror.

Ovanstående, alltså vad som faktiskt är på gång, slog mig när jag gjorde yoga förut ikväll. Jag bestämde mig också för att ligga lågt med den här sidan. Den hör till en av projekten och jag vill inte visa den för någon än. Och ske min vilja!

Igår svarade jag, omän lite tvekande, på en fråga om vad som ska hända i framtiden. Jag känner att jag av ren ovana och kanske även av andras eventuella förväntningar verkligen skruvar på mig om jag ska börja berätta. Men, iallafall, rent konkret blir det nya tider skulle man kunna säga. Och den som går i väntans tider behöver förbereda sig för det som komma ska. Och då kan det vara klokt att avsätta tid till det. Det var egentligen bara det som det handlade om. Men en föreställning som jag, och kanske många andra kvinnor har (?) har gjort att det dragit ut på tiden. Nämligen föreställningen om att man (man ja!) måste (måste? man måste ingenting) jobba heltid för att vara en självständig kvinna. Ah..ni hör hur det låter. På senare år har jag äntligen sakta insett att det finns något viktigare att ha på heltid, nämligen ett liv. Nu ska jag visserligen fortsätta jobba heltid framöver, minst. Men på ett lite annorlunda sätt.

För övrigt en fin dag. Träffade C, tänkte på henne igår kväll och idag, vad glad jag är över att hon är min vän! Vi kommer att skapa mycket bra grejer tillsammans, det har jag på känn.

Hela kvällen har jag storstädat nedervåningen. Oj, vilket hästjobb det blev. Gjorde mer än jag tänkt, men är mycket nöjd. Vissa lurkiga platser som tvättstugan har nu fått sig en riktig genomgång och även några packade högar med tidningar och böcker i sybordet. Luftning och omskakning i energierna så det stod härliga till

Nu ska jag göra QiGong och sen ska jag sova riktigt gott! Fast först ska jag bara kolla upp vad jag behöver tänka just nu.